Oro som oroar

Det pratas och debatteras mycket om människors oro just nu. Oro är ett något abstrakt ord, en allmän känsla av osäkerhet eller lätt rädsla som kan påverka människor väldigt olika.

Vissa stänger in sig och undviker allt det otäcka där utanför, andra beter sig nästan som vanligt men kastar oroliga blickar över axeln och registrerar allt som sker i ögonvrån. En del beger sig helt enkelt ut för att attackera det som skrämmer.

Världen är en oroande plats på många sätt, med ett flertal s.k. oroshärdar där en av de mest skrämmande konfliktparternas, d.v.s. terroristorganisationernas dödliga tentakler når nästan ända fram till vår svenska pittoreska gärdsgård. Men också med en nationalism och högerextremism som gror okontrollerat mitt i den demokratiska myllan med gödningsmedel utvunnet ur omänskligt lidande och ur själva oron.

Själv oroar jag mig mest över politikernas oförmåga att ingjuta förtroende och framtidstro i sina medborgare. Över deras ihärdiga taktik att angripa ytan av problemen istället för de underliggande orsakerna. Det hjälper liksom inte att sätta Bamseplåster på ett brutet ben, men många rycks med i populismens vindar och utlovar snabbläkande plåster till svårläkta och variga sår.

2016 var i stora delar ett både oroligt och sorgligt år, min spåkula viskar att 2017 kommer att bli ett förändringens år, men tyvärr inte till det bättre…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s