Isbjörnens tinande tillvaro

Isbjörnen har inga fiender förutom människan som jagat dem hårt under lång tid. Det största hotet idag, när jakten är reglerad, är den globala temperaturhöjningen och illegal jakt. På grund av växthusgaser i atmosfären smälter den arktiska havsisen tidigare varje år vilket ger isbjörnarna kortare tid att jaga och bygga upp fettreserverna inför sommaren. Dessutom har nu även vinterisen börjat frysa till 3-4 veckor senare än normalt i östra Sibirien och Hudson Bay i Kanada, vilket innebär att strandade isbjörnar inte kommer ut som vanligt på havsisen för att jaga säl och fylla på fettdepåerna.

Amerikanska forskare har beräknat att 1/3 av världens isbjörnar kan vara borta vid år 2050 på grund av att havsisarna sommartid kommer att smälta bort i stora områden i Arktis (Svalbard, Sibirien och Alaska).

 

 

Andra hot mot isbjörnarna är föroreningar och bekämpningsmedel som förs från söder till Arktis i norr via vindar och havsströmmar. Vissa av dessa kemikalier är mycket långlivade organiska föreningar (Persistent organic pollutants; POPs) och de samlas upp i den arktiska näringskedjan. När de når topp-predatorn, isbjörnen, har koncentrationen av dessa giftiga ämnen nått en alarmerande nivå. När isbjörnarna svälter finns det stor risk att miljögifterna kommer ut i kroppen och försvagar immunförsvaret. Tyvärr förs miljögifterna över från mamman till ungarna via dimjölken.

Visste du att

  • Isbjörnen har utvecklats från brunbjörnen.
  • Isbjörnen är världens största köttätande landdäggdjur.
  • I arktiska Kanada har isbjörnar setts i skogar så långt som 200 km in från kusten.
  • När isbjörnen står på bakbenen blir den större än en liten elefant.
  • Isbjörnens hud är svart under den vita pälsen.
  • Under sommaren tillbringar isbjörnarna en fjärdedel av sin tid med att sova.
  • Isbjörnen har ett andra genomskinligt ögonlock som fungerar som ett par simglasögon och skyddar ögonen när de simmar.

Källa: WWF          

WWF arbetar för att säkra en framtid för världens isbjörnar. Läs mer här >>

Rapport från Jorden fem i tolv

Bilden av en utmärglad isbjörnshona som förvirrat stapplar omkring på isen har etsat sig fast på min näthinna, och hur jag än försöker försvinner den inte. Jag är speciellt känslig när det gäller djur som far illa.

Ett stort antal djur är utrotningshotade och riskerar att dö ut helt och hållet på vår planet. Över 16 000 arter är rödlistade, och flertalet riskerar att försvinna helt och hållet om bara 50-100 år, däribland isbjörnen.

 Vi människor är på god väg att utplåna vår egen planet, och det värsta är att vi är fullt medvetna om det.

Den globala uppvärmningen d.v.s. växthuseffekten, försurning, skogsskövling, markavvattning, övergödsling och många fler miljöförstörande faktorer får sammantaget katastrofala följder för all typ av djurliv, och i förlängningen för oss själva.

Men även fullständigt onödig utrotning av djurarter förekommer där endast människans ego står i centrum. Nöjes- och troféjakt, hajfensfiske och tjuvjakt på elefant och noshörning, allt för ett uppstoppat huvud på väggen, hajfensoppa, potensmedel eller konst och smycken av elfenben. Marknaden och den största efterfrågan på dessa ”varor” finns i Sydostasien.

När nu vi människor är så effektiva att ta kål på planeten så går det märkvärdigt långsamt att komma överens om förslag för att vända trenden. Dessa eviga klimatmöten år ut och år in där så väldigt lite resulterat i vare sig omedelbara åtgärder eller långsiktiga lösningar.

Under tiden stapplar den utsvultna och utmärglade isbjörnshonan omkring på den is som ännu finns kvar…

Djurens rätt

Jag är djurägare, har för närvarande hund och har tidigare haft både katter, marsvin och fåglar. Är ingen aktivist, men värnar om och förespråkar djurs rätt till en så bra tillvaro och omvårdnad som möjligt oavsett art och syfte. Djurrätt innebär att djur har ett egenvärde oberoende av vilket värde de har för människan. Skaffar man djur har man ett ansvar att ta hand om dessa på bästa sätt enligt respektive arts specifika behov. Grov vanskötsel och misshandel faller under lagen om djurplågeri vilket kan innebära böter eller upp till två års fängelse.

Människan skaffar djur av många anledningar, till mjölk- och köttproduktion, jakt, avel, etc. men många har djur enbart för sällskaps skull. Oavsett orsak ska alla djur behandlas väl. Jag har oerhört svårt att förstå hur någon med berått mod medvetet kan vanvårda eller misshandla sitt/sina djur. I en del fall handlar det om hela besättningar på någon nedsliten bondgård, men ofta är det sällskapsdjur som utsätts och detta är för mig än svårare att förstå.

Jag menar verkligen inte att värdera djur olika på något sätt, men sällskapsdjur blir ändå lite mer som familjemedlemmar. De litar på och älskar villkorslöst sin ”flock” och skulle göra allt för att försvara den. Att då utsätta dem för misshandel eller misskötsel är för mig samma sak som att fysiskt eller psykiskt terrorisera vilken närstående som helst, ja faktiskt värre eftersom djur i princip är helt försvarslösa.

Om man ser eller tror att djur far illa ska man göra en anmälan till djurskyddshandläggaren hos länsstyrelsen. Är det brådskande kan man kontakta polisen som har skyldighet att utreda brott mot djurskyddslagen alternativt lagen om djurplågeri. Anmälan kan göras anonymt, länsstyrelsen har skyldighet att även utreda anonyma anmälningar till skillnad mot polisen, men utredningen kan försvåras vid anonymitet då man oftast är i behov av vittnen.

Så snälla, anmäl när ni ser ett djur fara illa. Inte bara för att rädda djuret, utan också för att den som ger sig på oskyldiga djur behöver få hjälp och insikt om sitt beteende.

 Djurens Rätt >>