Intelligens & Värderingar

Människan är den intelligentaste varelsen på jorden, men ibland är den tanken skrattretande. Vi startar krig och terroriserar, förstör klimatet och förorenar planeten vi lever på, dödar djur för nöjes skull, och i skydd av våra skärmar mobbar och förnedrar vi medmänniskor av i sammanhanget futtiga orsaker. Hur smart är det?

Tänker man efter finns det så mycket dumhet och ondska i världen att man undrar hur mänskligheten överlevt sig själv så länge.

I vårt land har vi klarat oss från krigets fasor och de allra värsta terrordåden, vi är hyfsat miljömedvetna, oroar oss genuint för klimatförändringarna, tar i allmänhet god hand om våra djur och har en reglerad jakt. Vi har däremot ett delvis kallt och otäckt samhällsklimat. Det är som om vi är delade i två lag, den ena består av medmänskliga, empatiska, solidariska, inkluderande och hjälpsamma människor, den andra består av hatfyllda, gnälliga egoistiska, skuldbeläggande och främlingsfientliga personer, en hel del rena rasister.

Det pratas mycket om ”svenska värderingar” i denna mångkulturens tid. Men vad är egentligen dessa värderingar och finns de överhuvudtaget som ett vedertaget begrepp? Vi har väl alla våra egna personliga värderingar när det gäller politik, religion eller annat, men finns det något typiskt svenskt, något vi alla, och enbart vi svenskar, har gemensamt och i så fall vad?

Vissa anser att de som inte delar de ”svenska värderingarna” (underförstått invandrare och flyktingar) ska skickas ut ur landet, men hur ställer sig dessa värderingsivrare om nu en infödd svensk medborgare vägrar ställa upp på dessa luddiga värderingar vilka de nu är? Ska vi då kasta ut pursvenske Nisse Nilsson för att vi tycker att han är en bidragstagande, dumdryg, kvinnoförnedrande, sexistisk soffliggare som inte vill arbeta och göra rätt för sig?

Visst har vi stora problem i vårt samhälle som kräver både kortsiktiga och långsiktiga lösningar, men det hjälper ju inte ett smack att vi vänder oss mot varandra eller mot någon speciell grupp av människor. Hat, rädsla och okunskap har aldrig löst några problem, bara skapat nya och värre. Men människan verkar inte ha förmåga att lära sig av sina misstag och av historien, alltså är jag tillbaka där jag började…det där med intelligensen…

Vi är Samhället

Nu börjar politikerveckorna stå som spön i backen och partiledarna har precis vässat sina argument till Almedalsveckan via Järva.

(M)-ledarens skarpa meddelande vid Järvaveckan till folket i förorterna: ”Ni som kör in bilar i butiker, inte låter dottern träffa sina kompisar eller skjuter på gatorna hör inte hemma i Sverige” kan man ju visserligen hålla med om. Men, tänker jag, är det inte just känslan av att inte höra hemma någonstans som är en av de främsta grunderna till både ungdomskriminalitet och radikalisering i de invandringstäta och socioekonomiskt utsatta områdena?

Vad eller vilka har då skapat detta utanförskap? Ett ord och begrepp som jag innerligt hatar därför att det används som någon sorts mantra och populistisk skogan av högern i allmänhet och moderaterna i synnerhet. Det är samhället som skapat utanförskapet, och samhället är vi, allihopa. Då är det också vi, samhället som måste se till att inkludera dessa människor alternativt ompröva vår generösa invandringspolitik. Simple as that. Jag tror ändå vi vill fortsätta att vara det solidariska samhälle och land vi är kända för, och då är det alltså inkluderingen vi måste jobba på.

Samtidigt som vi vill inkludera våra nya medborgare i samhället måste vi tyvärr sträva efter att hålla vissa grupper utanför. En aktuell och brännande fråga är hur vi ställer oss till de högerextrema organisationer som jobbar på att bli rumsrena samtidigt som de fortsätter med sina våldsamma och kriminella aktiviteter. T.e.x. har NMR- Nordiska motståndsrörelsen fått tillstånd att medverka under Almedalsveckan vilket gjort att flera inbokade aktörer bojkottar evenemanget. Det debatteras vilt om hur det daltas med radikaliserade människor när det gäller Islamism och terrorism, men inte ett ord om daltandet med högerextremister.

Det är dags att ta tag i både den skenande brottsligheten de högerextrema krafter som vill sprida ut sig i samhället. Viktigt att både åtgärda de underliggande orsakerna och ta kontroll över de uttryck de orsakar.

Det är hög tid för oss alla som vill ha ett tryggt och inkluderande samhälle att börja utkräva ansvar och snabba åtgärder av våra politiker. De måste helt enkelt sätta ner foten ordentligt. Helst båda!

Demonstration & Konvention

Det har varit första maj, arbetarrörelsens högtidsdag. Det har demonstrerats och hållits tal överallt som brukligt är. Rätten till yttrandefrihet och att demonstrera den här dagen har sällan ifrågasatts så hårt som nu. I Falun tågade ca 600 medlemmar och sympatisörer till NMR, Nordiska motstånds-rörelsen, en uttryckligt nazistiskt organisation som nu även söker legitimitet genom partibildning. Nämnda organisation ska därför även delta under Almedalsveckan.

Den synbara rädslan hos arrangörer, myndigheter, riksdag och regering när det gäller att inta en skarpare hållning till yttrandefrihetsprincipen är för mig sorglig och ofattbar. Att man inte vågat dra en gräns skapar ständig debatt kring yttrandefriheten som i och med det blivit ett populärt skäl hos högerextremister att rättfärdiga sina rasistiska och hotfulla uttryckssätt.

Jag anser att det inte finns något att ifrågasätta eller ens diskutera eftersom vi förbundit oss att följa den s.k. Rasdiskrimineringskonventionen eller FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering som trädde i kraft i Sverige 1972.

Anslutna nationer har förbundit sig att avskaffa rasdiskriminering, förbjuda diskriminerande praxis, göra det straffbart att sprida idéer grundade på teorier om rasöverlägsenhet och att förbjuda organisationer som verkar för rasism.

Mig veterligt är Sverige fortfarande förbundet att följa konventionen.

Hur svårt kan det va’?